Uppnå hållbart tillstånd

Att uppnå ett hållbart tillstånd

Detaljer: Senast uppdaterad onsdag, 25 mars 2020 20:00

Det är inte alltid det räcker med en saneringsåtgärd för att uppnå ett hållbart tillstånd och att återfå ett fungerande system, utan en saneringsåtgärd kan behöva kompletteras med restaurering av ett skadat ekosystem. Åtgärderna kan alltså inbegripa både sanering OCH restaurering.

Övergripande åtgärdsmål ska beskriva vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd, dvs. vilken användning eller funktion som området ska ha efter genomförd åtgärd (2). Nationella, regionala eller lokala miljömål, eller andra utgångspunkter och policys kan ligga till grund för hur de övergripande åtgärdsmålen formuleras. Miljöbalken och miljökvalitetsmålen är viktiga instrument som syftar till att främja en ekologisk hållbar utveckling. (De globala målen för hållbar utveckling tillkom först 2015 varför dessa inte nämns i Naturvårdsverkets vägledning, som utkom 2009). Övergripande åtgärdsmål behöver konkretiseras för platsen så att det går att mäta och följa upp hur väl åtgärden uppfyller målen. Enligt Naturvårdsverkets vägledning görs det genom att ta fram mätbara åtgärdsmål. De övergripande åtgärdsmålen ska formuleras tidigt i processen, alltså innan beslut om undersökning tas.

Åtgärden ska utformas på ett sådant sätt att de satta målen kan nås inom den tidsram som har beslutats. Omfattningen på åtgärden kommer bero av gapet mellan nuvarande tillstånd och ett hållbart tillstånd. Möjliga åtgärder behöver därefter bedömas utifrån:

Hur tekniskt och juridiskt genomförbara de är med hänsyn till platsspecifika förhållanden, vilket kan handla om vilka tillstånd som behövs och hur det exempelvis påverkar projektets genomförandetid och åtgärdens utformning.
Hur de påverkar omgivande miljö under och efter genomförandet.
Hur motståndskraftiga åtgärderna är med hänsyn till yttre påverkan under kort och lång tid.
Hur ekonomiska åtgärderna är med hänsyn till vad vi vill uppnå (åtgärdsmål).

Åtgärdernas påverkan på omgivningen

För varje åtgärdsförslag behöver det göras en bedömning av hur åtgärden i sig påverkar omgivningen så att inte åtgärden förvärrar eller bidrar med andra oönskade konsekvenser. Bedömningen bör avse hela livscykeln för åtgärden (förberedelser, genomförande, uppföljning, kontroll, avveckling). Kategorier som bör ingå att bedöma är bland annat energianvändning, klimatpåverkan, nyttjande av material- och naturresurser, utsläpp av ämnen, fysisk skada på naturmiljön och människors hälsa.

Åtgärdernas resiliens mot yttre påverkan

Att bedöma hur resilient en åtgärd är mot yttre påverkan handlar om att bedöma hur väl åtgärdens funktion kan upprätthållas över tid. Det handlar om att bedöma hur robust och flexibel åtgärden är med hänsyn till störningar och förändringar i förutsättningar som vi inte kan råda över. Yttre påverkan är alltså händelser som vi inte kan påverka själva utan som styrs av andra naturliga eller samhälleliga fenomen. Tillfällig yttre naturlig påverkan kan exempelvis vara extrema väderhändelser eller till och med jordbävning. Påverkan som är mer långsiktig kan vara klimatförändring, ekonomisk utveckling, teknisk utveckling, kunskapsutveckling eller förändrad lagstiftning.

Återställandekostnad

Den miljöskada som utsläpp av fibermassa har orsakat kan beskrivas som en miljöskuld som har uppstått till förmån för de nyttor och vinster som företag, aktieägare, staten och samhället kunnat inbringa utan att ha behövt ta särskilt stor hänsyn till miljön. En skuld innebär en skyldighet att betala tillbaka. Miljöskulden kan beskrivas som ”återställandekostnad för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande reparationsinsatser” (1). Ett återställande bör då avse att återställa till den nivå som beskrivs i de övergripande åtgärdsmålen, konkretiserade med mätbara åtgärdsmål.

I en ekonomisk analys kommer tidsperspektivet att bli viktigt. En stor del av kostnaderna uppstår i samband med planering och genomförande av åtgärderna medan de stora nyttorna/lönsamheten av åtgärderna kan uppstå långt senare, som exempelvis ökad livskvalitet och förbättrade ekosystemtjänster. Samtidigt bör den ekonomiska analysen även ta med de direkta vinster som en efterbehandling kan ge, som ökat fastighetsvärde eller möjligheter till fler typer av markanvändning.

Tidsaspekten och generationsperspektivet

Åtgärdens beständighet över tid måste beaktas genom hela processen. Om det finns en begränsning i tiden för hur länge åtgärdens funktion kan upprätthållas så måste det finnas en bedömning om vad det innebär för kommande generationer. Exempelvis, vad händer efter 50 år om åtgärden dimensioneras för att hålla i 40 år? I sådana fall innebär åtgärden en tillfällig, om än lång, lösning och problemet skjuts upp till nästa generation. Den innebörden behöver bedömas och diskuteras om den ska accepteras, och även vägas in i den ekonomiska kalkylen.

Referenser

1. Jernelöv, A. (1992). Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. SOU 1992:58. Rapport från Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A). Stockholm