Var finns fibersediment?

Detaljer

Senast uppdaterad onsdag, 25 mars 2020 18:52

Sverige
Internationellt
Referenser

Sverige 

En indikation på potentiella förekomster av fibersediment är platser där pappers- och träbearbetningsindustrier har förekommit (se Processer i föregående kapitel). Dessa platser kan fås ur länsstyrelsernas databas över förorenade områden i Sverige (EBH-stödet). En sökning i denna databas gav 2017 cirka 380 träffar i landet, se Figur 1. Eftersom även en del andra branscher kan orsaka utsläpp av fibrer kan ytterligare platser finnas.

Figur 1. Svarta punkter anger en merpart av kända områden med potentiell förekomst av fibersediment. Bland dessa finns en handfull objekt som är åtgärdade eller där åtgärd pågår. Röda, orange och blå punkter visar de områden som inventerats av SGU. Källa: EBH-stödet och Sveriges geologiska undersökning.

Kartan visar på merparten av alla på land kända platser som skulle kunna vara källor till fibersediment. Här inryms allt från stora nu aktiva massaindustrier, som varit verksamma i mer än etthundra år, till äldre nedlagda småskaliga och mer hantverksmässiga anläggningar. Detaljerad information om verksamheternas omfattning och karaktär finns hos respektive länsstyrelse. Vid ett fåtal av dessa områden har miljötekniska undersökningar av varierande omfattning och ambitionsnivå genomförts. Även denna information finns normalt tillgänglig vid respektive länsstyrelse. En handfull av objekten är åtgärdade, se sammanställning på sidan Genomförda åtgärdsprojekt av fibersediment i Sverige och internationellt.

Sedan 2010 har hittills (2019) 42 av dessa områden inventerats systematiskt av den maringeologiska verksamheten vid SGU se Figur 1 (1, 7). I 30 av dessa 42 områden har fibersediment med en sammanlagd yta på ca. 29 km2 påträffats.

Internationellt 

Trots att det är högst sannolikt att fibersediment förekommer i alla länder där liknande industrier historiskt har bedrivits så har enbart få referenser påträffats i den internationella litteraturen. Det kan finnas olika orsaker till att fibersediment inte är mer beskrivet i andra pappers- och massaproducerande länder. En förklaring kan vara att det inte finns någon gemensam terminologi för fibersediment, men några av de begrepp som påträffats i internationell literatur är ” pulp deposits”, ”organic-rich sediment”, ”organic-enriched sediment”, ”cellulose-rich sediment” och ”zero fiber”. De begrepp som används på denna webbsida (fibersediment, fiberrika sediment och fiberbankar) är inte internationellt erkända och förekommer mycket sporadiskt i litteraturen. Det är också möjligt att fibersediment ännu inte setts som ett större problem i många länder. Då industrin fick bukt på sina utsläpp av suspenderat material och träfibrer på 60- och 70-talet ansågs problemet löst och andra, mer kritiska miljöproblem såsom klorerade toxiska ämnen hamnade i fokus.

Det som är gemensamt i de studier som gjorts i ovan nämnda publikationer är att sedimenten som beskrivs endast återfinns i sjöar och floder och inte vid kusten. Det kan tänkas att de relativt skyddande förhållanden som råder i Östersjön, med svaga bottenvattenströmmar och brist på tidvattenskillnader, gör att fiberbankar kan ackumuleras strandnära. Liknande förhållanden borde dock finnas i andra områden, som tex i De Stora Sjöarna. Längs Nordamerikas kust råder andra förhållanden med starka tidvattenströmningar som minskar möjligheten till strandnära ackumulation av fibrer och andra fina partiklar. För mer info internationella projekt som vi påträffat information om se kapitel Genomförda riskbedömningar av fibersediment internationellt och Genomförda åtgärdsprojekt.

Referenser

(1) Apler, A., Nyberg, J., Jönsson, K., Hedlund, I., Heinemo, S. & Kjellin. B., 2014: Fiberbanks¬projektet. Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. SGU-rapport 2014:16. Sveriges geologiska undersökning.

(2) Burton, P.J., Messier, C., Smith, D.W., 2003. Towards Sustainable Management of the Boreal Forest. NRC Research Press, Ottawa, Ontario, Canada.1039 sid.

(3) Biberhofer, J., Rukavina, N.., 2002. Data on the distribution and stability of St. Lawrence River sediments at Cornwall, ON. Technical Report Contribution number 02-195. Environment Canada.

(4) Delongchamp, T.M., Ridal, J.J., Lean, D.R.S., Poissant, L., Blais, J.M., 2010. Mercury transport between sediments and the overlying water of the St. Lawrence River area of concern near Cornwall, Ontario. Environ. Pollut. 158, 1487–1493. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2009.12.030 

(5) Hall, E.R., 2003. Forest industry aqueous effluents and the aquatic environment, in: Burton, P.J., Messier, C., Smith, D.W., Adamowicz, W.L. (Eds.), Towards Sustainable Management of the Boreal Forest. NRC Research Press, Ottawa, Ontario, Canada, pp. 669–712.

(6) Hoffman, E., Lyons, J., Boxall, J., Robertson, C., Lake, C.B., Walker, T.R., 2017. Spatiotemporal assessment (quarter century) of pulp mill metal(loid) contaminated sediment to inform remediation decisions. Environ. Monit. Assess. 189. https://doi.org/10.1007/s10661-017-5952-0 

(7) Kienle, C., Langer-Jaesrich, M., Baumberger, D., Hohmann, D., Santiago, S., Köhler, H.-R., Zürrer, D., Gerhardt, A., 2013. Integrated toxicity evaluation of a pulp deposit using organisms of different trophic levels. J. Soils Sediments 13, 1611–1625.

(8) Norrlin, J., Josefsson, S., Larsson, O. & Gottby. L., 2016: Kartläggning och riskklassning av fiberbankar i Norrland. SGU-rapport 2016:21. Sveriges geologiska undersökning.

(9) Young, S., Smith, D.W., 2001. Pulp mill effluent induced coagulation and flocculation in receiving waters, in: Sustainable Forest Management Network. Edmonton, Alberta, p. 13.