Riskbedömning

Detaljer

Senast uppdaterad fredag, 12 juni 2020 12:29

För att bedöma om ett förorenat område utgör en risk för människors hälsa eller miljö genomförs en riskbedömning. Riskbedömning av förorenade fibersediment kan skilja sig från riskbedömning av minerogena förorenade sediment, även om mycket också är lika. Idag finns begränsad svensk vägledning för både fibersediment och förorenade sediment. Inom Regeringsuppdraget Förorenade Sediment, RUFS, pågår ett myndighetsgemensamt arbete (SGI, SGU, NV, HaV och Lst ) med att utveckla en vägledning för förorenade sediment, vilken även kommer att ta upp fiberbankar och fiberrika sediment (5).

Det finns vägledningar för riskbedömning av förorenade sediment framtagna i andra länder som till exempel Norge (6) och Kanada (9). Generella angreppssätt för riskbedömning kan man till exempel läsa om i Naturvårdsverkets vägledning ”En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning” (1). Huvudfokus i vägledningen ligger dock på förorenad mark. Det finns även några rapporter framtagna inom Kunskapsprogrammet Hållbar Sanering med fokus på riskbedömning av sediment (NV 5886 inriktad mot strategi förmiljöriskbedömning av förorenade sediment (2) och NV 5629 inriktad mot kvicksilverförorenade sediment (3)) och (4) NV 5596 (med förslag på ekotoxikologiska metoder för riskbedömning av sediment). Länsstyrelsen i Västernorrland har också tagit fram en riskklassningsmetodik inriktad mot just fibersediment (5).

Liksom resten av informationen om fibersediment på Åtgärdsportalen så fokuseras texten i detta kapitel om riskbedömning på att beskriva vad som är speciellt vid riskbedömning av fibersediment, men det är viktigt att också ha kunskap om generell riskbedömningsmetodik. Hänsyn behöver alltid tas till de förhållanden som råder på aktuell plats, och dessa kan variera för olika fibersedimentområden. I kapitlet ges exempel på vad som ofta är styrande för riskerna, men undantag kan finnas.

Ett förorenat område kan utgöra en risk både för människors hälsa och miljö, dels genom exponering på platsen och dels genom spridning av föroreningar till andra områden och medier, även omfattande inlagring av persistenta ämnen i näringsväven. För fibersediment är generellt problem med spridning och risker kopplade till miljön av störst vikt. Dessutom har ofta framtidsscenariot och långsiktighet en stor betydelse, då långsiktiga förändringar av miljön (t.ex. klimatförändringar eller havsnivåförändringar) kan påverka riskbilden.

Det är viktigt att ta i beaktande att fibersediment i sig själva kan utgöra en risk, även om de inte är förorenade (se kapitel om Föroreningar). Detta kan ha stor påverkan vid exempelvis val av referensområde och bedömning av orsakssamband. Ett område med fibersediment kan uppvisa större störningar än vad som kan förklaras utifrån enbart uppmätta halter av olika föroreningar (8).

Det finns flera föroreningar som återkommande har påträffats vid tidigare undersökningar av fibersediment. Mer information om föroreningar som påträffats i fibersediment finns i kapitlet Föroreningar.

En rad aspekter behöver tas hänsyn till vid riskbedömning av fibersediment. Dessa inkluderar vad som är källan till fibersedimenten (Ursprung och historisk) och vilka processer som har använts, platsförhållanden, vilka föroreningar som förekommer, vilken biota som finns i förhållande till vad som kunnat förväntas om fibersedimenten inte funnits där, hur föroreningen är bunden och därmed kan spridas och eventuellt tas upp av organismer och skyddsobjekt (spridningsförutsättningar) och vattenkemiska förhållanden som kan påverka föroreningars biotillgänglighet (såsom salthalt, pH, hårdhet och tillgång till organiskt material), samt hur alla dessa parametrar kan påverkas i framtiden av t.ex. ändrad båttrafik, klimatförändringar och eventuella förändringar av land/havsnivåer. 

Referenser och fördjupning

(1) Naturvårdsverket 2010, Riskbedömning av förorenade områden, rapport 5977  
(2) Naturvårdsverket 2008, Strategi för, miljöriskbedömning av förorenade sedimentmiljöriskbedömning av förorenade sediment, rapport 5886
(3) Naturvårdsverket 2006, Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sedimentav kvicksilverförorenade sediment, rapport 5629
(4) Naturvårdsverket 2006, Riskbedömning av förorenade sediment - ekotoxikologiska metoder som underlag för beslut rapport 5596
(5) Länsstyrelsen Västernorrland, 2016, Metodik för riskklassning av fiberhaltiga sediment
(6) SGI 2019, Utökat FoU-uppdrag inom förorenade sediment och fibersediment 
(7) Miljödirektoratet 2016, Veileder for risikovurdering av forurenset sediment M-409
(8) Washington State Department of Ecology, 2013, Wood Waste Cleanup : Identifying, Assessing, and Remediating Wood Waste in Marine and Freshwater Environments
(9) Länsstyrelsen i Västernorrland, 2019, Riskklassning av fiberhaltiga sediment i Västernorrlands län
(10) Health Canada, 2017, Federal Contaminated Site Risk Assessment in Canada, Supplemental Guidance on Human Health Risk Assessment of Contaminated Sediments: Direct Contact Pathway
(11) British Columbia, 2019, Site Remediation