Hälsorisker

Detaljer

Senast uppdaterad lördag, 20 november 2021 13:03

Trots att andra aspekter, såsom miljörisker, spridning och belastning oftast är av större vikt vid riskbedömning av fibersediment kan förorenade fibersediment även innebära en risk för människors hälsa. Människor kan dels komma i direktkontakt med förorenade fibersediment, vid t.ex. bad, ankring eller om fibrerna finns nära eller ovan vattenytan. Exponering kan även ske sekundärt genom kontakt med vatten som förorenats av fibersedimenten eller genom konsumtion av fisk och skaldjur som tagit upp föroreningar.

För att bedöma om fibersediment innebär en risk för människors hälsa krävs kunskap om hur människor kan komma att exponeras för föroreningen och hur det aktuella vattenområdet används idag och i framtiden (förekommer eller planeras till exempel dricksvattenuttag, bad, vattenbruk, fiske eller båttrafik inom området eller nedströms). Utifrån denna kunskap kan en bedömning göras av om människor utsätts för oacceptabla risker (direkt eller indirekt) på grund av fibersedimenten. En viktig aspekt att komma ihåg vid all hälsoriskbedömning är att den ska göras på individnivå, dvs det spelar ingen roll hur många människor som riskerar att exponeras för föroreningen, riskbedömningen görs för den mest känsliga individen (alternativt för flera olika individgrupper, t.ex. barn, vuxna, boende och arbetare). En annan viktig aspekt är att man bör se till hur ett område ska kunna användas.

Det finns inga svenska riktvärden utvecklade för bedömning av hälsorisker i sediment eller ytvatten, varför riskbedömningen behöver baseras på t.ex. exponeringsberäkningar (läs mer nedan).

Exempel på hur hälsorisker med fibersediment kan beräknas är:

• Direktkontakt vid bad – beräkna hur mycket förorening en individ får i sig vid varje kontakt med sedimenten/varje kallsup av förorenat vatten och räkna ut hur ofta detta kan ske. Jämför med toxikologiskt referensvärde.
• Intag av dricksvatten hämtat från ett område förorenat av fibersedimenten – för dricksvatten finns generella riktvärden för de flesta ämnen, i form av Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (3) eller WHO:s riktvärden för dricksvatten (4). Jämför halter i dricksvattnet med dessa värden. Eventuellt kan hänsyn behöva tas till om andra källor till aktuell förorening i dricksvattnet finns.
• Intag av fisk eller kräftor –  analysera fisken eller kräftan och beräkna hur stort intaget blir och jämför detta med toxikologiskt referensvärde. Viktigt att analysera den del av djuret som människor konsumerar. Samma beräkning kan göras för eventuella intag av vattenväxter eller av högre stående djur, i vilka förorening kan ha anrikats.

I samtliga fall kan hänsyn behöva tas till att människor exponeras för förorening från andra delar av samhället och exponeras för föroreningen från fibersedimenten på flera sätt, se exponeringsberäkning ovan.

En egenhet med fibersediment är att de ofta är belägna på grunda vattendjup (kapitel Platsförhållanden 3.1). Dessutom påträffas många av Sveriges fibersediment i delar av landet där den årliga landhöjningen är stor. Detta innebär att fibrerna kan komma att hamna än närmare vattenytan i framtiden vilket innebär att människor i högre utsträckning kan komma att exponeras för massorna. Klimatförändringarna bedöms bidra till höjda vattennivåer, vilket således skulle kunna motverka denna effekt. Klimatförändringarnas bidrag till ändrade väderförhållanden kan även påverka hur människor exponeras för fibersedimenten, vilket bör tas i beaktande vid hälsoriskbedömning av fibersediment. Information om potentiella regionala effekter av klimatförändringar kan ofta hittas i aktuell länsstyrelses klimatanalys.

Metyleringspotential är en viktig faktor att ta hänsyn till vid hälsoriskbedömning av kvicksilverhaltiga fibersediment, då metylering är avgörande för om kvicksilver tas upp i organismer. Se till exempel NV 5629 om kvicksilverförorenade sediment för mer information om metylering (6).

Referenser 

(1) Naturvårdsverket 2010, Riskbedömning av förorenade områden, rapport 5977  
(2) Naturvårdsverket 2009, Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976
(3) Livsmedelsverket, 2017, Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2017:2 
(4) WHO, 2017, Guidelines for drinking-water quality, 4th edition, incorporating the 1st addendumGuidelines for drinking-water quality, 4th edition, incorporating the 1st addendum
(5) Naturvårdsverket 2006, Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sedimentav kvicksilverförorenade sediment, rapport 5629