Metaller

Nedan listas de metaller (och arsenik som är en halvmetall) som finns beskrivna på denna webbplats. 

Förekomst och användning

De flesta metaller förekommer naturligt i vår jord och berggrund, dock kan höga koncentrationer innebära risker för både miljö och hälsa. Metaller används vid ett flertal industriella tillverkningsprocesser. Några exempel på var man vanligen påträffar metaller i så höga halter att de innebär en ökad risk är vid glasbruk där metaller använts för att ge glaset olika egenskaper och färg, krom används vid lädergarverier, arsenik, koppar och krom påträffas vanligen vid impregneringsverk och kvicksilver återfinns ofta vid pappersmasseindustrier. Kisaska (biprodukt vid framställning av svavelsyra) innehåller mycket tungmetaller som kadmium, zink, koppar, bly och arsenik. Vid gruvor påträffas ofta höga halter av olika metaller beroende på verksamhet. Även vid skeppsvarv och liknande hanteringar påträffas mycket tungmetaller.

Spridningsvägar

De flesta av metallerna binds hårt till partiklar och organiskt material i marken och sprids relativt långsamt. Den huvudsakliga spridningen sker oftast genom partikelbunden transport, antingen med grundvattnet, ytvattenavrinning eller vid damning och vinderosion. En mindre del av metallerna kan även lösas i vatten och orsaka problem med förorening av grundvatten och vattendrag. Det kan vara bra att känna till att partikelbunden spridning inte finns med i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell riktvärdesmodell 2023, däremot exponering genom damm. Nedan är en skiss över hur föroreningssituationen kan se ut med vid en metallförorenad plats.

metaller web2

Figur 1. Exempel på hur spridningssiutationen i en metallförorenad jord kan se ut. Illustration av Peter Harms-Ringdahl

Kvicksilver skiljer sig från de övriga metallerna då det dels är flytande i temperaturer som förekommer i Svenskt klimat och dels påträffas även i gasform. Ämnet är därför mer spridningsbenäget och påverkar även porgas, vilket gör att spridning och exponering inte riktigt ser ur som figuren ovan. Dessutom ackumuleras kvicksilver i näringskedjan och kan metyleras till metylkvicksilver som är mer toxiskt än den oorganiska formen.

Miljöpåverkan

Tungmetaller har generellt hög toxicitet för människa och levande organismer, effekterna är framför allt lever- och njurskador. Påverkan av metaller varierar mycket beroende på vilken metall det rör sig om och vilken organism det är som exponeras. Vatten- och jordlevande organismer är till exempel känsligare för koppar än vad människor är, medan till exempel arsenik är väldigt giftig för människor i låga halter. Vissa av metallerna, som till exempel kvicksilver, ackumuleras också i näringskedjan vilket innebär att arter högre upp i näringskedjan exponeras för högre halter än de längre ner.

Möjliga åtgärdsmetoder

Läs mer under respektive metod för att bättre kunna bedömma om metoden är möjlig att använda i en specifik föroreningssituation.

In situ
Fytosanering
Grundvattenpumpning och behandling – svårt att avlägsna massa, men skyddspumpning kan tillämpas för att kontrollera spridning
Inneslutning/barriärteknik
Kemisk reduktion – främst för behandling av CrVI
Stabilisering/solidifiering
Termisk behandling – För kvicksilverförorenad jord

Ex situ – baseras på att schaktning är möjligt
Deponering
Gräv- och schaktsanering
Jordtvätt
Termisk behandling –främst för kvicksilver och kvicksilverföreningar

Referenser

www.wikipedia.com  140926
Jan-Olof Levin AB, 2015