Referensprojekt åtgärdsmetoder
Använd sökfiltret för att sortera bland referensprojekten. Om något filteralternativ saknas är det troligen på grund av att inget upplagt projekt motsvarar det alternativet.
Nedan finns de referensprojekt som skickats in av våra medlemmar. Vi vill gärna ha in fler projekt, så kontakta info@renaremark.se om du har ett! Ett stort tack till med Myndighetssamverkan Förorenade Sediment – SESAM (läs mer på Rena Sediment) som har finansierat arbetet med att designa om referensprojekten och lägga till sedimentprojekt.
Bestorp
Tid: 2020-2022
Vad var problemet? Höga halter dioxiner i mark, byggader och sediment, samt stor risk för spridning av dioxin till sjön Stora Rängen som utgör vattentäkt för Linköpings tätort.
Vad gjordes? 20 700 m3 mark behandlades med schaktning, 2000 m3 sediment behandlades med grävmuddring.
Hur gick det? Åtgärderna genomfördes enligt plan. Efter övertäckning av kvarlämnade föroreningar med geotextil och krossat berg uppfylldes åtgärdsmålen.
Vad kostade det? ca 35,7 mkr.
Huvudman: Linköpings kommun.
EKA Bengtsfors
Tid: 2005-2008
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och dioxiner från tidigare kloralkalifabrik förorenade mark och riskerade spridning via grundvatten och närliggande sjö.
Vad gjordes? 46 700 ton jord schaktades upp och deponerades. Grundvattenavskärande dränering och spridningsbarriärer anlades.
Vad kostade det? 296 miljoner
Huvudman: Bengtsfors kommun.
Gasverket Norrköping
Vad var problemet? Komplex föroreningsbild på gammalt industriområde i Norrköpings hamn, där kommunen planerat att bygga bostäder.
Vad gjordes? En yta om 400 m2 och 1 600 m
Vad kostade det? 20 mkr
Huvudman: Norrköpings kommun.
Järnsjön
Tid: 1993-1994
Vad var problemet? Höga halter PCB i fisk till följd av utsläpp från numera nedlagt returpappersbruk uppströms Järnsjön.
Vad gjordes? 150 000 m3 fibersediment innehållandes 400 kg PCB muddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Hur gick det? Tre år efter avslutad åtgärd hade halten PCB i gädda sjunkit från 2,7 mg/kg till 0,2 mg/kg färskvikt. Åtgärdsmålet på 0,4 mg/kg hade uppnåtts.
Vad kostade det? 46 mkr.
Huvudman: Hultsfreds kommun.
Karlshäll
Tid: 2005-2022
Vad var problemet? Kvicksilverhalten i bl.a. fisk var 14 ggr högre i Notviken än utanför Spridning av kvicksilver från viken.
Vad gjordes? Grävmuddring och avvattning av 10 000 ton förorenade sediment, bla fibersediment.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är under utvärdering.
Vad kostade det? 73 miljoner kr
Huvudman: Luleå kommun
Örserumsviken
Tid: 1999–2004
Vad var problemet? Fiberrika sediment innehållandes kvicksilver och PCB från returpappersverk förorenade en grund östersjövik.
Vad gjordes? 160 000 m3 sediment sugmuddrades, avvattnades och deponerades lokalt.
Vad kostade det? 115,5 mkr.
Huvudman: Västerviks kommun
Oskarshamns hamnbassäng
Tid: 1999–2024
Vad var problemet? Föroreningar från sediment i hamnbassängen spreds till Östersjön.
Vad gjordes? 400 000 m3 förorenade sediment muddrades och delar övertäcktes.
Vad kostade det? 627 mkr.
Huvudman? Oskarshamns kommun
Svartsjöarna
Tid: 2005 till 2007
Vad var problemet? Fibersediment och kvicksilver från pappersbruk ledde till höga halter metylkvicksilver i sediment och organismer.
Vad gjordes? 255 000 m3 fibersediment sugmuddrades och pumpades in i geotuber, som deponerades lokalt.
Vad kostade det? 126 mkr
Huvudman:Hultsfreds kommun.
Tollare
Tid: 2005-2019
Vad var problemet? Höga halter kvicksilver och PAH i fibersediment som till följd av exploatering i området ökade risken för spridning av föroreningarna
Vad gjordes? Ca 17 700 m2 fibersediment täcktes med erosionsskydd och krossat berg.
Hur gick det? Åtgärdsmålet är uppnått.
Vad kostade det? 40-50 miljoner kr
Huvudman: Bonava AB och NCC